När Facebook stoppar välgörenhet

Cancerfondens annons om mammografi stoppades av Meta, på både Facebook och Instagram.
Inte för att den var felaktig, utan för att den ansågs handla om en social fråga.
När ett budskap som räddar liv plötsligt klassas som politik väcks en större fråga: vem bestämmer egentligen vad som får sägas?

Meta har infört nya EU-anpassade regler som förbjuder annonser om politik och samhällsfrågor. På pappret låter det som ett steg mot transparens. Men i praktiken har gränsen dragits så brett att även välgörenhet, forskning och hälsoinformation nu fastnar i filtret.

Cancerfondens kampanj om mammografi var en av de första som stoppades. Flera organisationer vittnar om att deras insamlingsannonser nekas, inte för att de bryter mot regler, utan för att de berör ämnen som kan tolkas som politiska.

Enligt Giva Sverige kommer över hälften av många ideella organisationers digitala räckvidd från Metas plattformar. När dessa kanaler stängs försvinner inte bara räckvidden, utan kontakten med människor som behöver höra budskapen. Det handlar inte längre om marknadsföring. Det handlar om demokrati.

När ett företag med global räckvidd kan hindra ideella aktörer från att tala i Europas största informationsflöde, är det inte längre en teknisk fråga. Det är ett maktskifte.

Det här handlar inte om algoritmer. Det handlar om ansvar. Om att förstå att det digitala rummet inte är neutralt och att varje regel om synlighet också är en regel om tystnad.

Vi kan inte låta plattformar avgöra vad som är mänskligt. Vi får inte vänja oss vid att viktiga röster försvinner ur flödet.

För i slutändan är det inte tekniken som formar samtalet. Det är de som vägrar sluta tala.

Källor